Karmen som sitter inmurad i putsen: hur ett fönster i en putsad fasad av tegel eller lättbetong tas ur utan att smygen rasar, var den nya karmen placeras i förhållande till putslivet, hur anslutningen mellan karm och puts görs med fog, putslist eller inputsning, varför blecket i en putsfasad ska gå in under putsen och inte ligga utanpå, hur skador i smygen lagas med rätt bruk och rätt struktur och hur lagningen döljs i en fasad som inte ska målas om

Uppdaterad 11 september 2026 · Fönster Lidingö

Huset från fyrtiotalet är putsat, och fönstren sitter inmurade med karmen putsad in i smygen och blecket under putsens underkant. Att byta fönster här är inte att såga ur en karm ur en träpanel: putsen i smygen spricker och lossnar när karmen tas bort, den nya karmen ska hamna rätt mot putslivet, och anslutningen mellan trä och puts ska tåla att de rör sig olika. Och lagningen av smygen ska försvinna i en fasad som inte ska målas om.

Här går vi igenom demonteringen, karmläget, anslutningen, blecket, lagningen och avslutningen.

Demonteringen

Den gamla karmen sitter fast med kramlor i murverket eller spik i träklossar som murats in, och putsen har dragits mot karmen så att den täcker karmens kant. Demonteringen börjar med att putsen skärs upp med vinkelslip längs karmen på båda sidor så att den släpper från karmen utan att dra med sig smygen; sedan sågas karmen i delar och bänds ut inåt, kramlorna kapas eller dras. Smygen kontrolleras: lös puts knackas bort till fast underlag, och tegel eller lättbetong som skadats vid demonteringen lagas innan karmen sätts. En smyg som är hel och fast behålls som den är, och det är målet med den försiktiga demonteringen.

Karmläget

I en putsad fasad placeras karmen så att putsen kan gå fram mot karmen med en jämn kant och överlappa den med tio till femton millimeter, som förr, eller så att en fog mellan karm och puts blir jämn och synlig. Karmen ska ligga tio till trettio millimeter innanför putslivet så att smygen utåt blir grund men finns – ett fönster i liv med putsen får vatten i fogen – och så att blecket kan gå in under putsens underkant. Djupare in i väggen, som i en tjock tegelvägg, ger en djup utvändig smyg som samlar vatten och kräver ett bredare bleck. Läget bestäms fönster för fönster efter väggtjocklek och det gamla fönstrets läge, och alla fönster på en fasad sätts på samma djup.

Anslutningen

Trä rör sig med fukt och puts inte alls, så anslutningen ska tåla rörelse: en fog med bottningslist och elastisk fogmassa i en jämn bredd på åtta till tolv millimeter, i en kulör som matchar puts eller karm, är det säkraste och kan bytas om tjugo år. Inputsning – att putsa fram mot karmen som förr – ser ut som originalet men spricker i gränsen mot träet inom några år, om inte en putslist i plast eller metall sätts på karmen som putsen ansluter mot och som tar rörelsen. Putslisten med fog är kombinationen som ger både utseende och hållbarhet. Drevningen bakom fogen i mineralull.

Blecket

I en putsad fasad ska fönsterblecket gå in under putsen i smygens underkant, så att vatten som rinner ner i putsen leds ut på blecket och inte bakom det; ett bleck som limmas utanpå putsen läcker i överkanten. Vid bytet skärs putsen i underkant, det gamla blecket dras ut, det nya sätts med uppvik mot karmen, sidouppvik in i smygens puts och ett fall utåt på tjugo grader, och putsen lagas ner mot blecket. Sidouppviken är det som hindrar vatten från att gå in i smygens sidor, och de kräver att smygputsen öppnas tio millimeter i sidorna och lagas. Blecket i lackerad aluminium eller plåt i kulör som fasaden eller karmen.

Lagningen och avslutningen

Smygen lagas i ett bruk som motsvarar det gamla: kalkbruk eller kalkcementbruk i äldre hus, cementbruk i nyare, i samma lager som fasaden – grovputs och ytputs – och med samma ytstruktur, som är det svåraste: slätputs dras med brädrivning eller stålverktyg, spritputs kastas på, stänkputs sprutas. Ytstrukturen görs på ett provparti och jämförs. Lagningen avslutas med en rak kant mot karmen eller putslisten. I en fasad som inte ska målas om avfärgas lagningen i fasadens kulör med samma färgtyp – kalkfärg, silikatfärg eller akrylat – bruten efter den åldrade fasaden och struken ut på en yta större än lagningen så att gränsen inte syns. Efter en säsong har lagningen åldrats ikapp.

Fönster i putsfasad

Så ser det ut i Lidingö

Vanliga frågor